Strömstads Maritima Förening, SMF.

Strömstads Maritima Förening.  E-mail: 

Välkommen ombord Lord Nelson.

Lord Nelson i SMFs ägo.

Lord Nelsons ägare/tekn.data.

Lord Nelsons långa historia.

Hälleviksstrands Varv, Orust.

Lord Nelson's Renovering & Studiebesök 1-3.

Lord Nelson's Föreningsnytt & Diverse.

Lord Nelson's Sponsorer & Andelsbevis.

Länkar

 
 

Hälleviksstrands Slip och Varv

Följande text och bilder är med tillåtelse från Föreningen 
Allmogebåtar tagen från deras bok Träbiten 106

 
 

Grundaren av Hälleviksstrands Varv, Oscar Augustsson föddes den 13 juni 1854 på gården Röd inte långt från Hälleviksstrand. Han var en händig karl som i sin ungdom gick runt i bygden och hjälpte till med varjehanda saker på gårdarna, även tillverkning av skor och stövlar.

Men stugan blev vid 18 års ålder för trång. Oscar Augustsson gick till sjöss som kock på Carolina af Hälleviksstrand. Efter ett par år var han jungman och som 22-åring mönstrade han som timmerman på Mollösunds stolthet, briggen Gerda. Den byggdes vid varvet i Gävle år 1869 och blev den sista briggen som byggdes i Sverige. En modell av briggen Gerda, byggd av Oscars son August, hänger i Hälleviksstrands kyrka.

Den unge timmermannen fortsatte till sjöss på olika segelfartyg och avmönstrade 1883 för att arbeta på Gamla Varvet i Göteborg. Där inhämtades mycket av den erfarenhet som skulle komma väl till pass senare i livet. Tillbaka i Röd fortsätter Oscar timmermansjobbet. Genom hans yrkesskicklighet saknades inte jobb, vintertid jobb med skutorna och övriga årstider husbyggen och snickerier av annat slag. Han byggde bl.a. hus på Gåsö, dit sönerna fick segla med mat och andra förnödenheter. På gårdsplanen och senare i ett magasin i Hälleviksstrand byggdes det jullar, snipor och skeppsbåtar. En annan något udda tillverkning , var likkistor.

De många kuttrarna och skutorna måste drivas i botten för att inte läcka. Man kölhalade båtarna, det vill säga man krängde ned dem helt på sidan så att halva sidan av undervattenskroppen kunde göras ren, drivas med drev och bottenmålas. Kölhalningen var ett stort arbete, som krävde mycket folk och tid - det var heller inte riskfritt. Den plats som Oscar Augustsson ställde ordning och använde var vid den nuvarande badplatsen. Man kan fortfarande se fästen som användes för att kränga ner skutorna.

Oscar hade naturligtvis planer på andra metoder - en slip vore bra att ha. Med finansiell hjälp av en kompanjon, Ludvig S. Arvidsson i Hälleviksstrand, kom man igång med arbetet att anlägga en slip söder om badplatsen, vid Gulkulleviken. Där fanns djupt vatten och plats för större fartyg att ta sig in till den blivande slipen. Marken var inkilad i en smal klova mellan bergen, en bra och väl skyddad plats.

Slipen med sina tre banor av järnvägsräls var naturligtvis den viktigaste delen av det blivande varvet. Det var ett svårt jobb att bygga banorna som var och en hade en längd av drygt 100 meter med ungefär hälften under vattnet. Med slipvagnen i yttersta läget är vattendjupet 5 till 5,5 meter. Rälsen lades på treslipers med stag av stål mellan skenorna. Det fanns ingen väg fram till markområdet och den skulle inte komma förrän långt fram på 1940-talet. det förvånar naturligtvis en nutida företagare men på den här tiden dominerar sjötransporterna här på kusten. Från bebyggelsen i samhället fick man gå över bergen till slipen åtminstone vid högvatten. Vid mera normalt vatten gick det att hoppa på stenar över viken där man förr kölhalat båtar. Vägen byggdes ut i etapper men inte förrän den 25 maj 1946 kunde den första lastbilen med virke ta sig fram till varvet.

Med mycket möda och hårt arbete kunde man på våren 1907 ta upp den första båten och det blev kompanjonens kutter Hilda, byggd i Hull 1878, med en längd av 22,27 meter och som lastade 73,79 bruttoton.

Därmed var grunden lagd för det företag som gett ökad sysselsättning och berömmelse åt Hälleviksstrand, vida känt utöver rikets gränser.

 
Från segelfartyg med hjälpmotor till motorseglare.
 

Nybygge till Gravarne år 1941. Fartyget är 
byggt med trenaglar och döptes till Caparen. 

På slipen står dessutom Lord Nelson för det årliga underhållet

 

Oscar Augustsson gick ur tiden 1932 och de tre bröderna drev företaget vidare, nu under namnet Firma Oscar Augustssons Söner. Flera av Oscar Augustssons söner började nu att arbeta på slipen och Olga Oscarsson fortsätter med administrationen.

I början av 1900-talet hade fraktfart med mindre fartyg kombinerats med fiske med de jakter och kuttrar som man hade på västkusten. En viktig förändring sker i samband med motoriseringen då dessa segelfartygs kapacitet och konkurrenskraft ökar väsentligt. Motorseglarepoken i Bohuslän omfattar tiden fram till slutet av 1950-talet. De engelske kuttrarna dominerar fortfarande fraktflottan i större delen av Bohuslän. Fraktfartygen har därför en hög medelålder. Efter den kraftiga uppgången i antalet nybyggen av fiskebåtar som slutade i mitten av 1930-talet blev det svårt att få några order. Det var svåra tider också för fiskebåtsvarven.

Men man hade en specialitet sedan de tidiga åren; att förbyggda de engelske kuttrarna. Det blev nu en huvudsysselsättningen på varvet fram till 1940. Kuttrarna var ju gamla, flertalet nästan 50 år i hård tjänst. Först med trålfiske i Nordsjön, därefter här hemma med dörjfiske och fraktfart och för några även Islandsfisket. De hade blivit helt raka utan språng, bordläggning och brädgång var i stort behov av nytt trä. Detta rättades till vid förbyggning och det var en vackrare båt som kom av slipen. Den lastade då betydligt mera, och hade man dessutom bytt till större maskin så ökade kapaciteten ytterligare. En del riggades ner så att man hade en pålmast för en kran kvar, säkerligen praktiskt men kanske inte så vackert.

 
 
Att driva ett fartyg
 

På en kravellbyggd båt måste alla sömmar (öppningar) drivas för att bli täta. Det är främst mellan de olika borden men även däck - luckkarmar där vattnet skall stängas ute. Man använder drev av 
hampa, som idag köpes färdigspunnet.
I gamla tider gredde man drev av gammalt tågvirke, ett jobb som oftast gjordes på lediga stunder. Andra material 
är ljusvekegarn att bottna med i sömmarna samt beck, idag används asfaltbeck.
De verktyg som används är drevklubba, järn, rabbar och drevhake. Drevklubban är gjord av trä, surapel är det bästa materialet, det ger det bästa slaget. Järn och rabbar är tillverkade av stål och finns i olika tjocklekar. Haken (drevhaken) använder man för att hugga ur gammalt drev. Drivningen är ju ett återkommande underhållsarbete på kravellbyggda fartyg.

Roger Andersson är femte generationen drivare med anor från mitten av1800-talet. Hans anfäder är de på västkusten legendariska Alfred på Kongsviga och Kongsvigen. Roger har arbetat på Hälleviksstrands Varv sedan 1971 liksom hans far, samarbetade där från 1936 till år 1972.Förutom timmermansjobb och drivning anlitas Roger som lärare i konsten att driva en båt, anlitad inom Sverige och i Finland.

 
  

Totalt förbyggdes vid Hälleviksstrands varv ett fyrtiotal kuttrar under den här tiden.
 Intyg utfärdades för de kuttrar som fått en genomgripande förbyggnad. 
De är desamma som Oscar Augustsson intyg men nu är det sonen Wilhelm Oscarsson som intygar.

Lord Nelson är en av de kuttrar som förbyggdes. Arbetet påbörjades den 1 januari 1938 och man lade ned 10 903 timmar till ett pris av 21 478 kronor. Lord Nelson är en av de äldsta kuttrarna som ännu finns kvar. Den byggdes 1885 i Grimsby, England. Kuttern kom till Gullholmen år 1899 inköpt av ett partrederi. Huvudredare var Hans Frank och skeppare Peter Tobiasson. Den såldes 1928 till Rossö i norra Bohuslän och blev kvar där till 1960. Redare blev Osvald och Osborn Olausson. Lord Nelson användes i fraktfart och på Islandsfisket. Den första motorn installerades 1928 och var en 30 hk Avance. År 1934 byttes den till en 72 hk Laval och den användes i 23 år 
då den ersattes av en 130 hk Volvo Penta. Kuttern såldes 1960 till Heestrand och sedan vidare 
till Stockholm.Den blev då lustbåt, charterbåt och cafébåt och 1989 återvände Lorden till västkusten. Lord Nelson ligger nu i varvshallen på Hälleviksstrands varv och en större renovering är påbörjad, för att bevara och användas som seglande skolfartyg i Strömstad. 

 
Bilden visar varvets symbol i stäven på Lord Nelson. Lorden är den enda förbyggda kutter med varvets symbol.
 
  
Förbyggda kuttrar vid Hälleviksstrands Varv.
 
Rudolf 1915 Prins Carl 1934 Harry 1937 Shamrock 1940
Mispah 1920 Fenby 1935 John Morley 1938 Dagny 1941*
Odd 1922 Maud 1935 Lord Nelson 1938 Dilegence 1944
Garfield 1923 Dollar 1936 Conquest 1939 Sunbeam 1944
Sea Gull 1927 Pride of the Ocean 1936 Nil Desperandum 1939  
Civil Lord 1932 Primrose 1936 Prins Valdemar 1939 *Dagny, tremastskonare 
från Nordvik.
Mörvenol 1933 Minnie 1937 Mersey 1939  
 
Dessa kuttrar har fått intyg om förbyggnadens omfattning av Oscar Augustsson eller senare av Wilhelm Oscarsson.
   
   
Arbetsyrkan på varvet i april 1999 fr. v 
Bror Oscarsson, Roger Andersson, Christer Oscarsson, Sven Sundquist, Håkan Andersson och 
Pontus Oscarsson, Christer Oscarsson är VD och leder varvet. På bilden saknas Nils-Rune Oskarsson.
E-post
 
 

Strömstads Maritima Förening, Strömstad.
 
 UPP